Nyligen publicerade SWEAH-forskaren Joakim Frögren den avslutande studien i avhandlingen ”Om brukarinvolvering i forskning om åldrande och hälsa” som han försvarade i april i år. 

Studien bedrevs inom ramen för ett medborgarforskningsprojekt om tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättningar: Bostadsförsöket. I den nu publicerade studien utforskas vad som utmärkte de personer som medverkade i Bostadsförsöket 2021, och om deras medverkan resulterade i några attitydförändringar eller andra positiva effekter.

Ovanlig forskning

Medborgarforskning som riktar sig till dessa målgrupper är sällsynt och intresset bland medborgare att engagera sig i sådan forskning är därför oklart. 

Data samlades in via frågeformulär online och svarsfrekvensen var lägre än väntat. Studiedeltagare rapporterade hög digital läskunnighet och funktionsförmåga, och deras utbildningsnivå var högre än i befolkningen generellt. Studien visade att engagemanget i medborgarforskningen inte resulterade i några större attitydförändringar eller förvärvade färdigheter. 

Studien bekräftar vad tidigare studier visat, nämligen att begränsningar i digital kompetens och funktionsförmåga påverkar viljan och förmågan att engagera sig i forskning. Resultaten tyder vidare på att det krävs en lyhördhet hos forskarna för olika gruppers förutsättningar att engagera sig i forskning, liksom insikter i vilka möjliga fördelar det är rimligt att förvänta sig av brukarinvolvering.

Frögren var fram till sin disputation ansluten till forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande vid Institutionen för hälsovetenskaper och CASE, Lunds universitet, samt till den Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH).

Vid CASE finns en lång historia av att involvera grupper som berörs av forskningen i hela forskningsprocessen, bland annat genom CASE:s brukarråd.