Med föredraget ”Från forskning till samhällsnytta: att främja demensprevention för att möta samhällets behov” vill professor Jönsson rikta strålkastarljuset mot en av vår tids största utmaningar: hur lovande forskningsresultat faktiskt ska nå patienter och samhälle.
Han beskriver demensområdet som ett fält där implementeringsgapet är särskilt stort.
– Vi har inte haft någon vana inom sjukvården att diagnostisera och hitta de här tillstånden i tidig fas. Om man behöver förändra hur sjukvården arbetar, innan man kan använda en ny teknologi, blir det så mycket besvärligare, säger han.
Det är inte rimligt att samhället lägger enorma resurser på att utveckla behandlingar som sedan inte når patienterna
Linus Jönsson pekar på allt från brist på resurser och kompetens till stigma och osäkerhet kring tidig diagnostik som hinder för att nya metoder ska få genomslag. Samtidigt är behovet akut. Nya biomarkörer, preventiva insatser och sjukdomsmodifierande läkemedel är på väg in – men utan strukturer för införande riskerar de att fastna mellan forskningsresultat och klinisk vardag.
– Det är inte rimligt att samhället lägger enorma resurser på att utveckla behandlingar som sedan inte når patienterna, fortsätter Linus Jönsson.
I sin forskning arbetar han därför med att ta fram hälsoekonomiska modeller, beslutsstöd och implementeringsstudier som kan hjälpa vården att fatta informerade beslut. Ett exempel är EU-projektet där hans grupp utvecklar kliniskt beslutsstöd för att avgöra vilka patienter som bör erbjudas prevention, biomarkörtestning eller behandling.
Behövs satsning på implementering
Men enligt Jönsson läggs väldigt lite resurser på att faktiskt ta reda på hur man ska införa dessa innovationer och hur de fungerar i verkligheten. På frågan vad som skulle krävas för att Sverige ska få bättre genomslag för hälsoforskning är han tydlig:
– Jag skulle vilja att man lägger en procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna på utvärdering av nya metoder och implementeringsforskning. Den typen av forskning har hittills varit underfinansierad, säger Linus Jönsson.
Han efterlyser också starkare strukturer för uppföljning och mer systematiska införandeprocesser, exempelvis genom randomiserade implementeringsstudier.
För forskare inom åldrande och hälsa blir hans keynote på SWEAH:s konferens en påminnelse om att innovation inte slutar vid publicerad artikel eller regulatoriskt godkännande.
– Det är när metoderna fungerar i verkligheten – i primärvården, på minnesmottagningar och i mötet med patienter – som forskningen når sitt fulla värde.
Anmäl dig och ta del av programmet för SWEAH:s konferens, som arrangeras den 10-11 november 2026.
