Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny SWEAH-avhandling belyser situationen för äldre som kommit till Sverige sent i livet

en kvinna
Hanna Mac Innes.

Äldre utrikesfödda riskerar att hamna i "dubbel fattigdom". Äldreomsorgen fungerar omfördelande, både över olika inkomstgrupper och också när det gäller födelseland. Det är två av de viktigaste resultaten av Hanna Mac Innes forskning. 

Hennes avhandling Older people in Sweden – Age at migration, poverty and utilization of long-term care services (som bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen) svarar på frågor om ålderns betydelse när det gäller möjligheten att få jobb, risken att bli fattig vid hög ålder och i vilken utsträckning användning av offentlig äldreomsorg är relaterat till ålder vid migration och den inkomst personen har.

Avhandlingen visar att tiden till första fotfäste på arbetsmarknaden ökar med ålder vid migration för utrikes födda från låg och medelinkomstländer, något som får enorma konsekvenser för den ekonomiska situationen för denna grupp på äldre dagar. 

Stor risk för "dubbel fattigdom"

Detta beror bland annat på att Sverige har ett pensionssystem som kräver 40 års vistelse i landet för att man ska få rätt till full baspension. Den som kommit hit sent i livet kan alltså inte uppfylla detta, vilket ökar risken att bli fattig vid hög ålder. 

-    Min forskning visar att det är 33 gånger vanligare bland äldre födda i ett låginkomstland att vara "dubbelt fattig". Det innebär att personen har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten och en förmögenhet som understiger 10 000 kronor, jämfört med svenskfödda. 

Transfereringssystemet inte är tillräckligt omfördelande

Stora skillnader existerar vad gäller risken för fattigdom mellan äldre utrikesfödda och inrikesfödda; något som tyder på att det finansiella transfereringssystemet inte är tillräckligt omfördelande. Samtidigt visar avhandlingen att välfärdssystemen, som den offentliga äldreomsorgen, fungerar relativt omfördelande både mellan inkomstgrupper och mellan äldre födda i olika länder.

Det har antagits att migration sent i livet innebär lägre användning av offentlig äldreomsorg, vilket bland annat skulle bero på att äldre har svårare att lära sig ett nytt språk. Då försvåras tillgången till offentlig äldreomsorg om informationen inte ges på det språk som den äldre förstår. 

Stor variation i omsorgsanvändning

Hanna Mac Innes studier bekräftar att utrikesfödda äldre som grupp är något mindre benägna att använda den formella äldreomsorgen. 

-    Men resultaten från analyserna som omfattar alla födelseländer visar på en stor variation i omsorgsanvändning. För vissa länder, till exempel Irak - ett land som med en stor andel personer som migrerat i slutet av livet- leder migration sent i livet till en högre sannolikhet att använda hemtjänst.

I stort sett fungerar äldreomsorgen alltså omfördelande både över olika inkomstgrupper och också när det gäller födelseland. Den grupp som skiljer ut sig något, och som har lägre sannolikhet att ta emot offentlig äldreomsorg, är äldre ensamstående fattiga, födda i låginkomstländer. 

-    Det är delvis samma grupp som också löper högre risk för dubbel fattigdom.

Hur ser du på din tid som doktorand i SWEAH?

-    SWEAH har gett mitt forskningsprojekt luft under vingarna. Jag har fått finansiering till att köpa in böcker inom mitt fält vilket har varit otroligt värdefullt. Vidare ger SWEAH en möjlighet att få inblick i andra discipliners forskning om åldrande och hälsa. Det är i skärningspunkten mellan olika disciplinära fält som kreativa forskningsidéer kläcks, säger Hanna Mac Innes.


Till avhandlingen