Kan du berätta om huvuddragen i din avhandling?

Även om det yttersta ansvaret för stöd och omsorg till äldre ligger på kommunen och det svenska välfärdssystemet, är det vanligt att anhöriga på olika sätt och i olika omfattning ger stöd, hjälp eller vård till sina närstående. En anhörig kan vara en släkting, vän eller annan som ger regelbunden hjälp, stöd eller vård till en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. 
Det övergripande syftet med avhandlingen var att analysera hur sådan informell omsorg kan förstås i relation till anhöriga och närståendes identitetsskapande, deras sätt att se på och förstå sin parrelation och vilken betydelse den informella omsorgssituationen har för deras hälsa. Syftet var också att utforska betydelsen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som stöd i en informell omsorgssituation och äldres vardagsliv. Avhandlingen bygger på fyra kvalitativa studier och har ett övergripande etnografiskt förhållningssätt där min roll som forskare varit att agera medresenär i anhörigas och närståendes vardagsliv. 

Vilka anser du vara avhandlingens viktigaste resultat?

Ett viktigt resultat som avhandlingen diskuterar är hur informell omsorg bidrar till att forma nya maktrelationer och genusmönster mellan till exempel makar där den ena parten vårdar eller stödjer den andra. I vissa avseenden sker det en slags professionalisering av relationen som blir en vårdrelation snarare än en kärleksrelation och de som deltagit i studien har olika sätt att hantera detta. Resultaten visar också att anhöriga och närstående upplever ensamhet, social isolering och social distansering från andra och hur bland annat informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan användas av anhöriga för att utbyta erfarenheter med andra anhöriga och på så vis få bekräftelse och bli synliggjorda. Resultaten visar också att IKT används som ett sätt att upprätthålla intressen, hobbies och hålla kontakt med vänner. Nu när jag pratar om det så tänker jag att avhandlingens bidrag är just den fördjupade förståelsen för den komplexa relation som utvecklas mellan anhöriga och närstående och hur den sociala hälsan påverkas av sjukdom och informell omsorg. Det behöver vi ta hänsyn till när vi utformar stöd för äldre och deras anhöriga. 

Du är sociolog och socialarbetare i grunden. Hur har den bakgrunden spelat in i ditt doktorandarbete?

Det märks nog genom att jag belyser relationen mellan människor och samhället. En viktig del i mitt sätt att sätta avhandlingens empiriska resultat i ett sammanhang har handlat om att diskutera den informella omsorgens villkor utifrån ett familjesociologiskt perspektiv och i relation till de ramar som välfärdsstaten sätter när det gäller hjälp och stöd. Att jag är socialarbetare och har arbetat med forskning och utveckling under flera år har hjälpt mig mycket i mötet med fältet och deltagarna och i förståelsen av deras situation och de utmaningar de ställs inför i sitt vardagsliv. 

Hur hamnade du i SWEAH? 

Det var min huvudhandledare som uppmanade mig att ansöka till forskarskolan SWEAH i samband med att det blev aktuellt med en doktorandtjänst, vilket jag är oerhört tacksam för.

Vad betyder nätverket för dig?

SWEAH har betytt mycket för mig under hela min forskarutbildning. I början av utbildningen var det betydelsefullt med det sociala sammanhang som SWEAH erbjuder och att möta andra doktorander som står inför liknande utmaningar. Senare under studierna blev det tydligt hur viktigt det tvärvetenskapliga fokuset och sammanhanget är. Att möta doktorander och forskare från olika discipliner och traditioner och föra diskussioner om åldrande och hälsa har varit värdefullt. Det har gjort att jag har öppnat upp för andra perspektiv och fått mer kunskap om dem. Sedan har såklart alla doktoranddagar, kurser och seminarier hjälpt mig att komma framåt i min utbildning och bidragit till mitt avhandlingsarbete på olika sätt. Den årliga finansieringen har dessutom möjliggjort att jag kunnat sprida mina forskningsresultat, och träna på att göra detta, på nationella och internationella konferenser. Jag har även kunnat tillbringa en vecka hos en forskargrupp i Sheffield för erfarenhetsutbyte och fått finansiering bland annat till språkgranskning av artiklar och texten som inleder avhandlingen.